sömn
Jag firade detta fina med att köpa en stor kaffe imorse. Vi får se hur det går idag.
Emelie, Steffi och Tess undrar hur det är med dig. Kan du ringa mig någondag? Nyheter.
Eufori i matform
Nu kommer det här inte låta väldigt aptitretande, och kanske förvåna vissa (eftersom jag vanligvis säger att jag inte äter varken korv eller fläsk), men den här fantastiska måltiden var "Pork sausages & mash with roasted onion & red wine gravy". Det är fläskkorv med potatismos och lök- och rödvinssås. Inte bara vanliga bangers and mash inte.
Men kanske inte det absolut godaste jag ätit. Jag kan nu såhär komma på några saker som varit bättre:
- Musslor på det italienska stället i Newtown
- Ostron på Tasmanien
- Vaktelägg på Gastro
- Snigel på Gastro
- Lammstek på det grekiska stället i Enmore
- Första gången jag åt pappas koriander- och sweet chilisås
- Rökta räkor alla gånger
grisesjukan
Men en kompis mamma hade blivit stoppad på flygplatsen för att hon hade nyst. Kul. Jag hoppas att det inte blir några probs när jag ska åka. Jag tror dock att det hela är överdrivet. 160 döda av 6 miljarder är inte så mycket.
Sjuk?
Och jag hoppas att jag inte håller på att bli sjuk. Det skulle inte vara kul alls. Men om det blir så är det helt mitt eget fel. Tror jag. Idag kör jag på varma kläder, mycket vatten och mycket te. Så det ska nog lösa sig till slut.
Det är lite saker på gång här i landet där nere. Mer info sen när jag har mer koll.
Annars kanske det är den där grisinfluensan alla pratar om. Det hade ju varit roligt.
Men imorgon får jag betalt. Party! Jag ska förövrigt gå och köpa mig en ordentlig kofta idag. Varm, stor och mysig. Och kanske ett par vantar. Önskar mig ljusblåa handskar. Eller gula hade funkat.
Jag tror att jag inbillar mig att jag håller på att bli sjuk.
Utkast: Oj, nu ...
Det verkar som om måndagar är min dåliga dag för tillfället. Jag är trött idag igen. Även om jag inte drack en droppe kaffe igår.
Istället städade vi hela huset, dammade lister och allt. Det är fint och rent och skinande. Spex.
Jag jobbar på Sverige-resan. Ska skicka in papper till CSN idag. Måste bara gå och kopiera och sånt där man måste göra.
(jag kom inte in på bloggen på resen av dagen.)
kan någon bara döda mig ungefär nu?
Igår var jag och fikade med Lin.
Jag drack lite mer än två koppar kaffe.
Jag sov nada.
Jag tänker gå hem klockan två.
Planer
Imorgon - ringa farmor och fixa nummer till Ola.
Imorgon - ringa ovan nämnda ola och kolla möjlighet att sova några nätter i london.
8 juni - åka business class? till köpenhamn!
8 juni - 6 juli - SVERIGE! (och kanske London)
Otrevliga saker
- Jag ogillar STA Travel
- Jag vill hem och sova
- Jag kommer kanske att få problem att få permanent uppehållstillstånd om två år
- Jag måste städa
Och lite mer allmänna beskymmer
- Jag är singel
- Det börjar gå mot vinter
- och jag är för klen för att kånka hem ett element från Kmart
- Jag kommer förmodligen jobba kvar här i flera år till
- Jag har ett paper cut på mitt vänstra pekfinger
flygbiljetten
Det ska jag göra ikväll. Ni får hålla tummarna att jag får tillbaka en massa pengar.
hon kliver över mållinjen med 2014 ord
Jag är klar. Ikväll eller imorgon kväll ska det korrekturläsas och sen skickas per email till läraren. Sweet.
Nu ska jag fira genom att gå och köpa en flygbiljett!
jag vill ha lov nu.
Jag är på biblioteket och ska skriva en uppsats. Jag har skrivit rätt så mycket. 1914 av 2000 totalt. Det mesta ok. Jag måste nu egnetligen bara skriva en introduktion, slutsats och korrekturläsa. Fast först måste jag läsa igenom och renskriva en gång till. Och det är det jag inte pallar. Segt. Dessutom oroar jag mig för min flygresa. Jag har ännu inte hunnit avboka min svenska flygbiljett och jag vill göra det innan jag betalar resten av resan härifrån, eftersom jag vill vara säker på att jag får pengar tillbaka.
Attans vad sur jag blev när jag upptäckte att Sverige har stängt på påsklördagen. Det där med aftonar är dumt. Och det fanns inget nummer för emergency fall.
Och så är jag hungrig.
Jag har förövrigt lov just nu. Andra dagen utav två veckor. Men tror ni hon har ledigt egentligen? Nej hon sitter och har en inlämning på torsdag.
#1 Kolla in 365saker.se
Har ni inte gjort det än så gå och kolla på den sidan. Nu.
365 saker du kan göra
ett flyg, leverpastej och en burk sill
Smidigt värre.
Så om ni har saker ni vill att jag ska gå på i sommar typ storslagna fester, bröllop eller midsommarfirande så är jag i Sverige mellan 9e Juni och 8e juli.
Emelie önskade quornfilé (oxfilé till sara och mamma) och grönsaker i ugn som hennes första måltid. Själv har jag redan beställt en leverpastejmacka.
Jag har haft en rätt låg nivå på hemlängtan i år, men nu när jag snart ska åka så känns det lite mer påtagligt. Fan vad fint det ska bli.
Förövrigt gick min hemlängtan lite väl långt i torsdags när jag på allvar satt och planerade att åka till IKEA för att handla en burk sill till påskmiddag. EN BURK. Jag åkte inte.
Emelie-historier
Igår, Emelies sista morgon, så hade vi bestämt att vi skulle gå och äta frukost på ett finfnt cafe som ligger mindre än en minut härifrån, och också råkar vara min flatmates arbetsplats. Väl på plats slog vi på stor och beställde inte bara kaffe (japanskt örtte för mid del) och någonslags mat, utan även färskpressad apelsinjuice. Vi hade beräknat att detta kalas skulle kosta ca 50 dollar. Och det är mycket bara det. 300kr med överslagsräkning. Istället, för att det var långfredag, så tyckte de att de kunde lägga på lite extra på notan. Det blev mer än 50, låt oss hålla oss vid det. Min ekonomi kommer inte att ta igen sig på flera veckor eftersom Emelie efter tre månaders resande inte hade en slant kvar och jag fick betala.
Sen på torsdagen så bjöd vi hela huset på tacos och en massa öl. Det blev mycket gott och en trevlig kväll, fast vi elva hade vi alla fått nog och gick och lade oss. Sen för sista gången så gick jag och lade mig på min sänghalva med min syster i den andra.
Och någon kväll innan det så dog vi nästan båda två. Vi satt i mitt rum och planerade vår tacokväll. Jag låg och lutade mig bekvämt mot täcket och hade det mysig, Emelie halvlåg bredvid. Sen så lutade jag mig framåt och kollade på något på golvet. Sen säker på att min plats på täcket fortfarande var ledig kastade jag mig bakåt i en väldig fart. Tyvärr hade Emelie bestämt att min plats på täcket var skönare än hennes och hade placerat sin panna där mitt bakhuvud hade legat en minut innan. Det gjorde ont både på mig och Emelie. Mycket ont. Sen skrattade vi hysteriskt i en minut innan vi fick gå och lägga oss med vår huvudvärk.
Sen kan jag inte komma på fler roliga historier att berätta för tillfället, men det finns många fler på lager.
nejnejnejnejnejnej
Nu ska jag tycka synd om mig själv hela dagen.
svensk sommar 2009
Jippie! Jippie!
mörker och pepparmint
Just nu luktar det köttfärsås från köket och pepparmint från min tekopp.
Mörkt är det också i mitt hjärta då min syster lämnar mig på fredag, Jag hoppas redan att hon kommer tillbaka hit till Sydney snart.
ikväll ska vi förövrigt äta pytt i panna
ge mig tacos nu!
...
Jag skulle precis till att bita in i min färdigrullade taco när jag upptäckte att jag hade glömt taco-såsen. Sen spenderade jag resten av drömmen att försöka hitta den. Den stod längst in i kylskåpen och jag slevade på på min taco. Men just då jag skulle ta mig en tugga vaknade jag av Ellas Get Ready (min alarmsignal). Klockan var 7 en söndagmorgon. Någon hade av misstag lyckats sätta igång alarmet. Hon var väldigt upprörd över sin uteblivna tacos.
matilda
söndagsmiddag
Igår försökte jag laga mig en rödvinssås. Den blev ok. Men det var nog mest för att emelie lyckades rädda den. Hade varit godare med bara vanlig skysås tror jag. Jag hade tämligen stått och gjort oss en enorm söndagsstek. Den var kryddad med apelsin, salt och sumac och blev nästan perfect i färgen. Inte så dumt tyckte jag för mitt första eller möjligtvis andra försök.
Gott blev det fastän att såsen var sådär.
Och jag har ingen aning om hur mamma får till de mumsiga mjuka motrötterna vi får när hon gör stek. Mina var nästan råa efter två timmar i ugnen.
13 min
tidigt
Ont i huvudet har hon också.
Last night's red dress
You wake up in an unfamiliar bedroom an early morning in March. Your head hurts a little and you can remember going home with someone last night. Your mouth tastes like too many cigarettes and red wine. You feel the cool sheet covering your body and your legs find someone else’s to your left. You lay still for a while until the need to pee is unbearable. Somewhere on the floor you find your dress and put it on.
Last night the red dress you are wearing looked stunning. You wore your black high heels and dark make-up. In the bathroom you try to wash the worst off, but without the right products, there is not much luck getting rid of your expensive eye-liner. Going back to the bedroom you have cleared your head. The bedroom is a modern looking one. It doesn’t look like the standard share house room. The walls are white and empty, the bed dressed with white sheets, and on the desk there is a white mac computer.
Later when leaving the house you realise you have no idea where you are. You didn’t really think about things like that in the taxi last night. You look around to see if you recognise any street names. You don’t. You can smell the ocean somewhere, but you cannot see it. You badly need a coffee and decide to find a place where you can get one. Looking through your purse though, the lack of money tells you to find an ATM.
Standing in the coffee shop waiting you feel out of place. Last night’s red dress is a story in cheap polyester trying very hard to look exclusive. It has buttons down the front and it took you five minutes of fumbling this morning to make them all up. One of the buttons is missing, last night it cannot have been easy getting naked. At least the dress didn’t actually break. A snapped strap would be a bigger problem than a missing button. You had been thinking of replacing the obviously plastic buttons with something more discreetly plastic anyway.
The coffee place looks nice and you try to be invisible to the Sunday breakfast eaters. They can all tell that you’re wearing the same clothes you went out in last night. Your high heels are in your hand rather than on your feet. From the coffee place you make your way down towards the beach on light feet, keeping to the shaded part of the ground. Street signs tell you that you are in Coogee. You are not far from home.
Waiting at the bus stop with sunglasses you bought at the Chemist’s you look for your bus pass. Together with the card you find a phone number, signed Alex. You remember the smile that met you this morning when you walked back into that room. A smile of someone genuinely happy you didn’t already leave. She looked divine in the morning sunlight. Smooth and touchable. You touched her skin with nervous fingers.
When the bus comes, you’re still distracted by the memory of kissing the tattoo she had on her shoulder, and miss the bus. Your feet slowly bring you closer to the house you woke up in. You should go home to study, but your heart aches when you think about leaving Coogee forever.
She is sitting outside on the porch when you open the gate. ‘I was waiting for you’, she tells you. You have a shower, and borrow a t-shirt and a pair of shorts from her. You use her shampoo and for the rest of the day, you smell like her.
snart dags att nanna kudden
Matilda om du läser, kommer du ihåg hjälmfrisyren?
Jag låter det vara uppe i nån timme till om ni hinner. Sen trycker jag radera.
För det var nån som frågade om jag inte hade saker uppe på internet. Saker som jag skrivit menade han. Nej sade jag. Det finns en risk att det blir problem vid eventuell framtida publicering om det varit tillgängligt innan. Så det så. Fast här på min svenska blogg kanske folk inte bryr sig så mycket om sånt.
Vet ni vad, jag bytar ut utkastet mot en litet mer välarbetad grej. Jag köpte den röda klänningen på H&M.
(Fast jag orkade skriva här...)
det kommer mera, jag lovar
Vi ska lämna in tre korta manus på fredag. hahaha så bra det har gått..