Sagan om Sydney

Som sagt var vi i Brisbane i helgen. Det var fin fint och jag blev faktiskt lite lite brunare. Detta var efter en hel dag ute på havet med segelbåten. Annars var jag mest inomhus. I fredags var vi och såg The Bourne Ultimatum i ett nytt biocomplex som Lucas förra arbetsgivare har byggt. Det var rätt fräsigt men det var svårt att hitta till toaletterna vilket är ett stort minus. Jag trodde först inte att de hade några alls i byggnaden och fick gå ut utanför för att hitta. (Sen hittade vi lite längre in bland salongerna.) Sen fick vid en rundtur runt i bion och fick tillochmed gå upp i projektorrummet, eller man kanske kallar det maskinrum i sverige. Det var faktiskt första gången jag varit i ett sådant och det var väl kul att se hur lucas jobbar.

Senare på kvällen gick vi ut med typ alla våra kompisar. Vi var 13 på den mexikanska restaurangen där vi åt middag. Vi gick en till en bar lite längre ner och drack lite mer. Vi var då 9, fast egentligen bara 8 eftersom en blev utslängd eftersom han tog med sig egen öl som blivit över efter middagen. Inte så smidigt gjort av honom. Iallafall så tappade vi ytterligare tre pers efter det vilket nog var lika bra för vi åkte en lång bit i taxi till ett ställe vi visste hade kareoke. Det låg inte nära stan eller andra uteställen alls. Dessutom hette det The Muddy Farmer. Bara det säger väl det mesta. Jag kände mig lite malplacerad och underhöll mig själv med att dricka en massa champagne och försöka ragga upp brudar till ovan nämnda karl. (Han som blev utslängd från baren)

Sen sjöng jag karekoe på riktigt. Haha. Det har jag inte gjort förut. Inte sådär iallafall. Jag sjöng Smile (Lily Allen) och Hit the Road Jack!! Jag gjorde förstås stor succé.