Datorfri vecka
Jag har en datorfri vecka och smygskriver lite här för att meddela. Vill ni något får ni ringa.
laktosintolerans
Här hemma i soffan puttrar det en del i kitteln. Har fått i mig alldeles för mycket mjölkprodukter idag och magen säger ifrån. För er som inte visste det har jag gått och blivit laktosintolerant. Hur hemst som helst. Och eftersom detta är något som jag kom på så sent som förra gången jag var i Sverige (i juni) så har jag ännu inte förlikat mig med tanken på att aldrig dricka mjölk igen.
Idag syndade jag inte bara en gång, utan tre. Det började med att jag beställde in en cappuchino efter lunchen. Brukar köra på svart kaffe, men kunde inte stå emot. Och när jag satt där med en dryck som egentligen nog är mer mjölk än kaffe slog det mig att jag skulle bett om sojamjölk.
Min i övrigt laktosfria dag gick fint fram till jag upptäckte att min soppa var alldeles för kryddstark. För mycket svartpeppar, för mycket ingefära och för mycket chili gjorde att det blev en het historia som stod där på spisen och lagades. Så jag slängde i lite creme fraiche för att mildra. Det gick bra. Fast sen smygdrack jag två klunkar mjölk för att skölja bort hettan och nu sitter jag här och ångrar min cappuchino...
Idag syndade jag inte bara en gång, utan tre. Det började med att jag beställde in en cappuchino efter lunchen. Brukar köra på svart kaffe, men kunde inte stå emot. Och när jag satt där med en dryck som egentligen nog är mer mjölk än kaffe slog det mig att jag skulle bett om sojamjölk.
Min i övrigt laktosfria dag gick fint fram till jag upptäckte att min soppa var alldeles för kryddstark. För mycket svartpeppar, för mycket ingefära och för mycket chili gjorde att det blev en het historia som stod där på spisen och lagades. Så jag slängde i lite creme fraiche för att mildra. Det gick bra. Fast sen smygdrack jag två klunkar mjölk för att skölja bort hettan och nu sitter jag här och ångrar min cappuchino...
telefonkatalogstolen
Jag har länge letat efter ett bekvämt sätt att sitta och jobba i vår lägenhet. Var jag än sitter så slutar det med att jag har ont i ryggen eller annan kroppsdel. Problemet är mest att vi bara har ett kaffebord att använda. Inte så schysst alls. Hade vi haft ett matbord hade jag nog kunnat sitta där, men det vet man ju inte när vi får ett sådant.
Vi har visserligen ett skrivbord, men av någon anledning är det lika obekvämt. Det är helt omöjligt att hitta en bekvälm ställning i vår kontorsstol. Som förstås var hur bekväm som helst i affären...
De senaste veckorna har jag försökt halvligga i sängen och skriva. Det funkar, men inte så kul att ligga ner hela dagen. Jag önskar mig helst ett större bord, matbord eller annat som man kan sitta vid.
Nu sitter jag vid kaffebordet sittandes på telefonkataloger istället för soffan. Det går sådär. Får testa i några dagar till innan jag ger upp.
Vi har visserligen ett skrivbord, men av någon anledning är det lika obekvämt. Det är helt omöjligt att hitta en bekvälm ställning i vår kontorsstol. Som förstås var hur bekväm som helst i affären...
De senaste veckorna har jag försökt halvligga i sängen och skriva. Det funkar, men inte så kul att ligga ner hela dagen. Jag önskar mig helst ett större bord, matbord eller annat som man kan sitta vid.
Nu sitter jag vid kaffebordet sittandes på telefonkataloger istället för soffan. Det går sådär. Får testa i några dagar till innan jag ger upp.
Juno. Se den på bio.
I tisdags var jag och såg Juno på bio. Det är en rätt trevlig film.
Den handlar om 16åriga Juno (Ellen Page) som råkar bli gravid när hon testar sex med sin bästa kompis (Paulie - Michael Cera) för första gången. När en abortmotståndare och tillika klasskompis berättar att t.o.m. tio veckor gamla foster har fingernaglar bestämmer hon sig för att istället adoptera bort barnet till ett par som inte själva kan få barn. De blivande föräldrarna Mark och Vanessa spelas av Jason Bateman och Jennifer Garner. Jason Bateman spelar som ni kanske inte vet pappa till Michael Cera i Arrested Development som förövrigt är en av de roligaste tvserier jag någonsin sett. Funkar lika bra tredje gången som den första. Det visar sig dock att allt inte är fantastiskt i detta hem. Filmen handlar kanske främst om hur Juno kämpar med sin graviditet och hur hennes situation får henne att växa upp lite snabbare än planerat.
Denna indiefilm har blivit jämförd med Little Miss Sunshine och det kan väl stämma lite. Båda är independentkomedier som gått hem på festivalerna och hos kritikerna. Jag gillade nog Little Miss Sunshine bättre. Juno slutar lite väl sentimentalt och lyckligt för min smak. Vilket inte betyder så mycket för jag tycker att de flesta lyckliga slut är för sentimentala. Men jag måste erkänna att jag blev lite tårögd vid något tillfälle vilket jag alltid ser som ett himla bra betyg. Ska dock påpeka att det inte var i närheten av slutet. För dess dialoger och trevliga skådespelarinstaster är den ändå värd att se på bio. Snyggt filmat och bra musik - håll öronen öppna för två av Belle and Sebastians bästa låtar.
Det ska också påpekas att den är ungefär hundra gånger bättre än Knocked Up som mest bestod av tråkiga karaktärer och en helt otroligt dålig och osannolik kärlekshistoria mellan Katherine Heigl och personen som får henne på smällen. Jag såg den i morse och inte en enda sekund trodde jag på att Katherine var kär i killen eller att killen var kär i henne. Usch!
(www.reelmovienews.com)
Den handlar om 16åriga Juno (Ellen Page) som råkar bli gravid när hon testar sex med sin bästa kompis (Paulie - Michael Cera) för första gången. När en abortmotståndare och tillika klasskompis berättar att t.o.m. tio veckor gamla foster har fingernaglar bestämmer hon sig för att istället adoptera bort barnet till ett par som inte själva kan få barn. De blivande föräldrarna Mark och Vanessa spelas av Jason Bateman och Jennifer Garner. Jason Bateman spelar som ni kanske inte vet pappa till Michael Cera i Arrested Development som förövrigt är en av de roligaste tvserier jag någonsin sett. Funkar lika bra tredje gången som den första. Det visar sig dock att allt inte är fantastiskt i detta hem. Filmen handlar kanske främst om hur Juno kämpar med sin graviditet och hur hennes situation får henne att växa upp lite snabbare än planerat.
Denna indiefilm har blivit jämförd med Little Miss Sunshine och det kan väl stämma lite. Båda är independentkomedier som gått hem på festivalerna och hos kritikerna. Jag gillade nog Little Miss Sunshine bättre. Juno slutar lite väl sentimentalt och lyckligt för min smak. Vilket inte betyder så mycket för jag tycker att de flesta lyckliga slut är för sentimentala. Men jag måste erkänna att jag blev lite tårögd vid något tillfälle vilket jag alltid ser som ett himla bra betyg. Ska dock påpeka att det inte var i närheten av slutet. För dess dialoger och trevliga skådespelarinstaster är den ändå värd att se på bio. Snyggt filmat och bra musik - håll öronen öppna för två av Belle and Sebastians bästa låtar.
Det ska också påpekas att den är ungefär hundra gånger bättre än Knocked Up som mest bestod av tråkiga karaktärer och en helt otroligt dålig och osannolik kärlekshistoria mellan Katherine Heigl och personen som får henne på smällen. Jag såg den i morse och inte en enda sekund trodde jag på att Katherine var kär i killen eller att killen var kär i henne. Usch!
Att vara uttråkad
Sitter och tittar på Goldeneye, Bondfilmen. Den är hur dålig som helst. Vet inte ens varför jag inte stänger av den och gör något vettigt. Och jag som skulle gå till biblioteket.
Australia Day
Nu måste jag gå och köpa öl till min pojkvän eftersom jag inte pallade köpa det innan när jag var i affären. Imorgon är det Australia Day, något vi ska fira med att lyssna på radio och dricka öl. Och äta lamm. Jag har inköpt 8 stycken lamb cutlets som vi ska "grilla" på vår sandwich grill för vi känner ingen i sydney som har en riktig grill. Eller vi känner en som förmodligen har en, men han tog inte till sig våra pikar om att han skulle bjuda hem oss till sig.
Vem längtar till mars?
8 mars kommer att bli en fin dag i år av tre anledningar:
- Internationella kvinnodagen
- Min pojkväns födelsedag
- Jens Lekman spelar i Sydney och jag har precis köpt biljetter!
För er som gillar bra litteratur
Läs Charlotte Perkins Gilmans "The Yellow Wallpaper" eller "Den Gula Tapeten" som den heter på svenska.
Den finns gratis på Gutenberg och annars vet jag inte var ni kan hitta den. Jag har den i svensk översättning i mina papper från litteraturvetenskapen, så om någon pallar ta sig dit mina papper är och leta igenom alla dem så kan ni göra det också. Men finns den på originalspråk gratis på nätet känns det ju lite onödigt.
http://www.gutenberg.org/dirs/etext99/ylwlp10.txt
Den finns gratis på Gutenberg och annars vet jag inte var ni kan hitta den. Jag har den i svensk översättning i mina papper från litteraturvetenskapen, så om någon pallar ta sig dit mina papper är och leta igenom alla dem så kan ni göra det också. Men finns den på originalspråk gratis på nätet känns det ju lite onödigt.
http://www.gutenberg.org/dirs/etext99/ylwlp10.txt
Betyg: Hyr den på DVD. Recension av "Into The Wild".
Into the Wild är Sean Penns nya film. Han har regisserat och skrivit manuset baserat på en boken av Jon Krakauer som också den heter Into the Wild. Igår var jag och såg filmen på bio. Den är baserad på verkliga personer och händelser och utspelar sig i ett tidigt 90tal i Amerika.
Into the Wild handlar om Chris aka Alexander Supertramp, en ung kille som nyligen avslutat sin college utbildning. Han kommer från en familj med en hel del problem och bestämer sig för att åka ut i USA och vandra. Han har tröttnat på det liv han och andra lever och vill hitta något viktigare. Han bränner sina pengar och tar sig runt i Usa genom att gå och lifta. Vid ett tillfälle paddlar han kanot nedför en flod ändå ner till Mexico. Hela tiden har han som mål att ta sig till Alaska och detta är vad som driver honom.
Filmen är uppbyggd så att vi får följa honom i hans tid i Alska blandad med historien om hur han kom dit och små smakbitar från hans bakgrund. Detta är något som gör filmen intressantare att titta på och det tar historien framåt på ett mycket bra sätt.
Filmen är väldigt spännande fastän att den är rätt lång och lite långsam på vissa ställen. Det är förstås ingen actionfilm så det gör ju ingenting. Huvudkaraktären är inte helt sympatisk men man hoppas ändå på honom och hans mål. Den är också packad av snygga naturscener och personer som står utanför det vanliga samhället.
Ni bör nog hyra den så fort den kommer ut på DVD. Dvs den är värd att se, men inte att se på bio!
Nu ska jag gå och se Juno som jag får berätta om imorgon.
Into the Wild handlar om Chris aka Alexander Supertramp, en ung kille som nyligen avslutat sin college utbildning. Han kommer från en familj med en hel del problem och bestämer sig för att åka ut i USA och vandra. Han har tröttnat på det liv han och andra lever och vill hitta något viktigare. Han bränner sina pengar och tar sig runt i Usa genom att gå och lifta. Vid ett tillfälle paddlar han kanot nedför en flod ändå ner till Mexico. Hela tiden har han som mål att ta sig till Alaska och detta är vad som driver honom.
Filmen är uppbyggd så att vi får följa honom i hans tid i Alska blandad med historien om hur han kom dit och små smakbitar från hans bakgrund. Detta är något som gör filmen intressantare att titta på och det tar historien framåt på ett mycket bra sätt.
Filmen är väldigt spännande fastän att den är rätt lång och lite långsam på vissa ställen. Det är förstås ingen actionfilm så det gör ju ingenting. Huvudkaraktären är inte helt sympatisk men man hoppas ändå på honom och hans mål. Den är också packad av snygga naturscener och personer som står utanför det vanliga samhället.
Ni bör nog hyra den så fort den kommer ut på DVD. Dvs den är värd att se, men inte att se på bio!
Nu ska jag gå och se Juno som jag får berätta om imorgon.
The Great Ocean Road eller nästan 2000 km
Resan till Melbourne Del III
Dagen efter vaknar jag vid sjusnåret och smsar följande till Lucas: "I am awake but dead. Can i sleep another half an hour or so?"
Idag har vi planerat att köra längs the great ocean road som är en känd scenic coast drive till väster om Melbourne. Att sitta i bilen mer eller mindre bakis är inte helt kul och ungefär så här ser jag ut.
Solglasögon döljer det mesta!
Resan är hur fin som helst annars och det är tur att det inte är soligt. Att sitta i bilen i australiensisk sol är något av det värsta du någonsin kan uppleva. Du kommer ingenstans alls och måste sitta där och svettas alldeles förmycket.
Diverse bilder
Huvudmålet med resan är the "Twelve Apostles" som är några stenformationer i vattnet som som vanligt formas av vågorna och sånt. Trevligt, men fullt av flugor och turister.
En bråkdel av alla bilder vi tog
Sen kör vi hem till Melbourne igen. Hela resan går på kanske 500-600 km. På kvällen planerar vi att gå och ta några drinkar med min kompis Todd från Sydney, som också var i Melbourne. På vägen in till stan lyckas vi se häftiga eldfontäner utanför Crown Casino.
Eldfontäner och mig utanför kasinot
Det slutar med att vi går hem klockan tio då vi är mycket trötta och har en hel dags bilåkande att ta oss igenom på fredagen.
Melbourne by night
På vägen hem kör vi en omväg för att stanna i guldgruv-staden/byn där Lucas "Swiss-Italian" förfädrar bodde när de kom till australien. Vi kör också igenom Ballarat, Bendigo och Benalla. Fantastisk god och efterlängtad lunch äter vi i Shepparton. Mums med kycklinglasagne.
Vi stannar också i Glenrowan som är byn där Ned Kelly blev skjuten. Ned Kelly är som sagt australiens Robin Hood, eller Jesse James (som var detsamma i america. Får ni chans bör ni se filmen som heter The assasination of Jesse James by the coward Robert Ford som var bra, men lite för lång och kanske lite seg). Vi var inte de enda turisterna som stod och tog kort på en enorm staty av Kelly.
En ännu godare kvällsmat än lunch hittar vi i Gunning vid åttasnåret. Om ni någonsin kör på Hume Highway och blir hungriga i närheten av Gunning bör ni stanna på Old Hume Café och äta där. Vi åt en jättegod "mexican" hamburgare och alldeles för måste "beer battered chips". Mums!
Det ösregnar resten av vägen vilket visar sig vara lite dumt i mörkret när man har halvkassa vindrutetorkare. Men tillslut kommer vi hem och skönt är det att tillslut krypa ner i egna nytvättade lakan.
Resten av bilderna kan ni nog snart se på facebook så snart det börjar funka att ladda upp bilder där...
Dagen efter vaknar jag vid sjusnåret och smsar följande till Lucas: "I am awake but dead. Can i sleep another half an hour or so?"
Idag har vi planerat att köra längs the great ocean road som är en känd scenic coast drive till väster om Melbourne. Att sitta i bilen mer eller mindre bakis är inte helt kul och ungefär så här ser jag ut.
Solglasögon döljer det mesta!
Resan är hur fin som helst annars och det är tur att det inte är soligt. Att sitta i bilen i australiensisk sol är något av det värsta du någonsin kan uppleva. Du kommer ingenstans alls och måste sitta där och svettas alldeles förmycket.
Diverse bilder
Huvudmålet med resan är the "Twelve Apostles" som är några stenformationer i vattnet som som vanligt formas av vågorna och sånt. Trevligt, men fullt av flugor och turister.
En bråkdel av alla bilder vi tog
Sen kör vi hem till Melbourne igen. Hela resan går på kanske 500-600 km. På kvällen planerar vi att gå och ta några drinkar med min kompis Todd från Sydney, som också var i Melbourne. På vägen in till stan lyckas vi se häftiga eldfontäner utanför Crown Casino.
Eldfontäner och mig utanför kasinot
Det slutar med att vi går hem klockan tio då vi är mycket trötta och har en hel dags bilåkande att ta oss igenom på fredagen.
Melbourne by night
På vägen hem kör vi en omväg för att stanna i guldgruv-staden/byn där Lucas "Swiss-Italian" förfädrar bodde när de kom till australien. Vi kör också igenom Ballarat, Bendigo och Benalla. Fantastisk god och efterlängtad lunch äter vi i Shepparton. Mums med kycklinglasagne.
Vi stannar också i Glenrowan som är byn där Ned Kelly blev skjuten. Ned Kelly är som sagt australiens Robin Hood, eller Jesse James (som var detsamma i america. Får ni chans bör ni se filmen som heter The assasination of Jesse James by the coward Robert Ford som var bra, men lite för lång och kanske lite seg). Vi var inte de enda turisterna som stod och tog kort på en enorm staty av Kelly.
En ännu godare kvällsmat än lunch hittar vi i Gunning vid åttasnåret. Om ni någonsin kör på Hume Highway och blir hungriga i närheten av Gunning bör ni stanna på Old Hume Café och äta där. Vi åt en jättegod "mexican" hamburgare och alldeles för måste "beer battered chips". Mums!
Det ösregnar resten av vägen vilket visar sig vara lite dumt i mörkret när man har halvkassa vindrutetorkare. Men tillslut kommer vi hem och skönt är det att tillslut krypa ner i egna nytvättade lakan.
Resten av bilderna kan ni nog snart se på facebook så snart det börjar funka att ladda upp bilder där...
Tennis, tennis eller 20km på fot
Resan till Melbourne Del II
Melbourne utanför Crown Casino
När vi kom till Melbourne fick jag agera kartläsare igen och denna gången gick det inte lika bra. Under våra fyra dagar i Melbourne fick jag oss fel typ sex gånger. Hur kul som helst att bli skälld på för att man är en dålig kartläsare. Inte mitt fel att han menade vänster på riktigt när jag menade vänster på kartan.
Men när vi väl hittat ett hostel (tog väldigt lång tid, om ni någonsin åker till Melbourne under Australian Open - BOKA HOSTEL!) knallade vi iväg till the Rod Laver Arena dit vi köpt biljett till kvällen. Vi gick och tittade lite på Melbourne och letade efter vatten. Törstigt i 30 gradigt Melbourne.
Så här ser Melbourne ut, vi ser en kyrka, mig på Federation Square, Lygon street och en spårvagn.
Hostelet låg på gångavstånd till det mesta vilket var både bra och dåligt. Bra för att det är billigare att gå än att åka språvagn, men dålig för att det gör ont i fötterna efter en hel del promenerande.
Tillbaka till tennisen. Vi hoppades när vi bokade biljetter att vi skulle lyckas scorea Roger Federer (Världsettan i tennis) och det gjorde vi också! Visserligen var det lite tråkigt att se honom i första omgången då matchen slutade 6-0, 6-3, 6-0 för er som vet vad det innebär, eller Federer vann överlägset över hans motspelare som förövrigt heter Diego Hartfield. Vi såg också Venus Williams möta Zi Yan (6-2, 7-5). Sen gick vi och lade oss efter obligatorisk tur genom Crown Casino. Något vi förövrigt gjorde varje gång vi gick någonstans eftersom Crown Casino låg mellan oss och city.
Tennis
Fontän inne i kasinot
Dagen efter, onsdagen, spenderade vi i Melbourne city. Vi gick till the Melbourne Museum och tittade på en massa utsällningar. Det var hur trevligt som helst men problemet med så pass stora museum är att man inte kan ta in allting man ser och glömmer bort det mesta efter typ fem minuter. Dessutom är det inte så smidigt att Gå dit i typ en timme om man senare måste knalla runt inne i museet också...
Melbourne ska tydligen vara kulturhuvudstaden av Australian. De har en massa snygga byggnader och sånt och konstverk både här och där som vi kan se av nedanstående bilder. Det är alltså människorliknande saker som hänger i nät från en byggnad någonstans i Melbourne city.
Installation?
Efter museet och en sväng till Lygon Street träffade vi Lucas kompis Ivan och drack en öl med honom. Det var trevligt, men som vanligt så pratar Lucas och hans vänner bara om film, så inte extremt högt på intresseskalan där inte.
Det var ungefär hela dagen. På kvällen gick vi till hostelet där de hade ett Music Quiz som vi planerat att delta i. Vi vann inte alls men det var ändå trevligt. Sedan stannade vi kvar och drack en massa öl och tittade på hur en massa galningar (mestadels irländare som ville ha en gratis öl) körde ett "Suicide Tequila Race". Det gick ut på att fortast av alla:
- Snorta salt
- Shotta en tequila
- Köra citron i ögonen, och
- Halsa en öl
Spännande.
På så sätt träffade vi en av ovan nämnda irländare och hängde med honom och hans kompis. Det hela slutar med att jag på högljudd skånska sjunger Helan Går och blir på så sätt upptäckt svensk av en person som säger "Hey, you were singing in Swedish!" Resten behöver vi inte prata om. Som tur är finns det inga bildbevis på denna del av resan.
Dagen efter kör vi bil i flera timmar. Mer om det i Del III
On the road to Melbourne eller 1000+ km
Resan till Melbourne Del I
Måndag morgon frågar vi oss "Ska vi åka till Melbourne?" Lucas har ledigt i fem dagar och jag är ju arbetslös och lat så jag har inte planera något jag inte kan boka om, så efter mycket ja, nej, ja, nej, ok. börjar vi förbereda oss så smått. Vi ska stanna i Canberra (huvudstad) första natten och sen ta oss vidare till Melbourne från där. Klockan 13:30 kör vi från Sydney.
Jag kommer ihåg kameran och allting rullar på fint.
Här sitter jag i bilen och ser uttråkad ut. Dåligt tecken eftersom vi vid detta laget kört i kanske tre timmar och har typ 10 timmar kvar.
Efter lite mer än tre timmar kommer vi till Canberra, jag får agera kartläsare och det går bra. Vi har valt att bo på Canberra City YHA. Vi går och köper mackingredienser på ett köpcentrum och tar bilen till "The Parliment House" alltså stället där allting bestäms. När vi är där finns det ett gäng galningar i sportkläder där som ser ut som de är maratonlöpare vilket de säkert är. Fast åldriga sådana... Vi äter mackor med salami, ost och Dijonnaise (en blandning av dijonsenap och majonäs)
Parliment House.
Efter detta kör vi till ambassad-området där alla ambassader ligger. Det är hur kul som helst.
Inte så kul att jobba på Irans ambassad inte.
Jag blir förstås överlycklig över att hitta den svenska ambassaden som visar sig vara tio gånger snyggare än Danmark och Norges ambassader, som får dela hus. HAHA!
En Svensk flagga!
Jag hinner ta en massa bilder innan jag upptäcker en polisbil som sitter och bevakar ambassaden som om de fått ett bombhot eller liknande. Jag hoppar diskret in i bilen och hoppas att han inte tror att jag är där för att rekognisera inför nämda bombattentat.
Sedan kör vi till en massa stängda museum och har speciellt roligt åt ett gammalt skeppvapen där det står så här: "DANGER THIS MOUNTING MAY MOVE WITHOUT NOTICE". Vaddå, ska de börja skjuta folk på museet eller? De kanske håller koll på ambassadörerna från Iran...
Lucas försökte förstås få mig att låtsas att det ser ut som om jag håller på att öppna dörren. Jag deletade det fotot.
Bilder från the "War memorial" och Anzac Parade.
Dagen efter går vi upp tidigt och börjar köra. Idag väntar vi oss att det tar ca 9 timmar att göra. Klockan är 07:30 när vi rullar ut ur Australiens huduvstad.
Canberra är förövrigt en helt och hållet planerad stad. När politikerna inte kunde bestämma sig för om Melbourne eller Sydney skulle bli utnämd till huvudstad bestämde de sig helt enkelt för att göra en ny stad mittemellan, eller som det visade sig rätt mycket närmre Sydney än Melbourne. Goggla på goggle maps för att kolla hur planerat allting är! De gjorde t.o.m. en sjö.
Resan till Melbourne är lång och tråkig.
Abousolut fantasiskt fotomannaskap. Kolla solglasögonen!!
Visserligen stannar vi i Wangaratta "The Jazz capital of Australia" vilket är lite spännande. Vi ser bland annat en person i äkta jazzutstyrsel inklusive hatt och slips i 35 graders värme. Återigen njuter vi av mackor med salami, ost och dijonnaise fast jag struntar helt i osten som vid det här laget har svettats rejält i bilen.
Lunch i Wangaratta
Dessutom visar det sig att på The Council Club Hotel får man tydligen inte ha underkläder på sig.
Underkläder, eller kanske egentligen mest trosor, kallas undies.*
I del II från ni höra mer om vad vi höll på med i Melbourne de två första dagarna. Det kommer bland annat att handla om tennis och fot-ont.
*Betyder också typ underlinne tror jag. Enligt Lucas betyder undies helt enkelt kläder man har under sina andra kläder.
Måndag morgon frågar vi oss "Ska vi åka till Melbourne?" Lucas har ledigt i fem dagar och jag är ju arbetslös och lat så jag har inte planera något jag inte kan boka om, så efter mycket ja, nej, ja, nej, ok. börjar vi förbereda oss så smått. Vi ska stanna i Canberra (huvudstad) första natten och sen ta oss vidare till Melbourne från där. Klockan 13:30 kör vi från Sydney.
Jag kommer ihåg kameran och allting rullar på fint.
Här sitter jag i bilen och ser uttråkad ut. Dåligt tecken eftersom vi vid detta laget kört i kanske tre timmar och har typ 10 timmar kvar.
Efter lite mer än tre timmar kommer vi till Canberra, jag får agera kartläsare och det går bra. Vi har valt att bo på Canberra City YHA. Vi går och köper mackingredienser på ett köpcentrum och tar bilen till "The Parliment House" alltså stället där allting bestäms. När vi är där finns det ett gäng galningar i sportkläder där som ser ut som de är maratonlöpare vilket de säkert är. Fast åldriga sådana... Vi äter mackor med salami, ost och Dijonnaise (en blandning av dijonsenap och majonäs)
Parliment House.
Efter detta kör vi till ambassad-området där alla ambassader ligger. Det är hur kul som helst.
Inte så kul att jobba på Irans ambassad inte.
Jag blir förstås överlycklig över att hitta den svenska ambassaden som visar sig vara tio gånger snyggare än Danmark och Norges ambassader, som får dela hus. HAHA!
En Svensk flagga!
Jag hinner ta en massa bilder innan jag upptäcker en polisbil som sitter och bevakar ambassaden som om de fått ett bombhot eller liknande. Jag hoppar diskret in i bilen och hoppas att han inte tror att jag är där för att rekognisera inför nämda bombattentat.
Sedan kör vi till en massa stängda museum och har speciellt roligt åt ett gammalt skeppvapen där det står så här: "DANGER THIS MOUNTING MAY MOVE WITHOUT NOTICE". Vaddå, ska de börja skjuta folk på museet eller? De kanske håller koll på ambassadörerna från Iran...
Lucas försökte förstås få mig att låtsas att det ser ut som om jag håller på att öppna dörren. Jag deletade det fotot.
Bilder från the "War memorial" och Anzac Parade.
Dagen efter går vi upp tidigt och börjar köra. Idag väntar vi oss att det tar ca 9 timmar att göra. Klockan är 07:30 när vi rullar ut ur Australiens huduvstad.
Canberra är förövrigt en helt och hållet planerad stad. När politikerna inte kunde bestämma sig för om Melbourne eller Sydney skulle bli utnämd till huvudstad bestämde de sig helt enkelt för att göra en ny stad mittemellan, eller som det visade sig rätt mycket närmre Sydney än Melbourne. Goggla på goggle maps för att kolla hur planerat allting är! De gjorde t.o.m. en sjö.
Resan till Melbourne är lång och tråkig.
Abousolut fantasiskt fotomannaskap. Kolla solglasögonen!!
Visserligen stannar vi i Wangaratta "The Jazz capital of Australia" vilket är lite spännande. Vi ser bland annat en person i äkta jazzutstyrsel inklusive hatt och slips i 35 graders värme. Återigen njuter vi av mackor med salami, ost och dijonnaise fast jag struntar helt i osten som vid det här laget har svettats rejält i bilen.
Lunch i Wangaratta
Dessutom visar det sig att på The Council Club Hotel får man tydligen inte ha underkläder på sig.
Underkläder, eller kanske egentligen mest trosor, kallas undies.*
I del II från ni höra mer om vad vi höll på med i Melbourne de två första dagarna. Det kommer bland annat att handla om tennis och fot-ont.
*Betyder också typ underlinne tror jag. Enligt Lucas betyder undies helt enkelt kläder man har under sina andra kläder.
Har ni en hemlagad hollandaise på spisen?
I förrgår satt jag i bilen och längtade efter att komma hem och kunna laga lite nyttigare mat. Jag sade något i stil med,
"Nu ska vi minsann äta nyttigt! En massa grönsaker och sånt."
Detta kom strax efter vi ätit en enorm middag bestående av hamburgare och alldeles för många pommes. Det stoppar förstås inte mig från att äta ungbakad lax, ungsrostade potatis och hemgjord hollandaise till kvällsmat ikväll.
Mmmmm nyttigt, i tvärtomland kanske.
"Nu ska vi minsann äta nyttigt! En massa grönsaker och sånt."
Detta kom strax efter vi ätit en enorm middag bestående av hamburgare och alldeles för många pommes. Det stoppar förstås inte mig från att äta ungbakad lax, ungsrostade potatis och hemgjord hollandaise till kvällsmat ikväll.
Mmmmm nyttigt, i tvärtomland kanske.
Och jag borde egentligen gå ner till tvätten istället
Igår kom vi hem från melboune. Det var jätteskönt efter en hel dag i bilen. Det är långt från Melbourne till Sydney. Särskilt om man kör igen fem hundra småstäder och stannar och tar töntiga turistfoton på saker som inte betyder något för mig alls. Jag menar hur kul är det egentligen att stanna i byn där Ned Kelly (australiens svar på robin hood - fast utan det där med att ge pengar till de fattiga) blev skjuten.
Just nu jobbar jag på att föra över bilderna, vilket kommer att ta ett tag eftersom min kamera inte vill fungera med min dator. Så går det när man köper ett nytt operativsystem förtidigt. Inget fungerar som det ska. Mitt office är speciellt kasst. Jag fick ladda ner openoffice för att kunna fixa en adressbok. Har ni någonsin försökt jobba med ett excel som stänger ner så fort man klickar på högerknappen på musen?
Och jag borde egentligen gå ner till tvätten istället för att sitta här och tönta.
Just nu jobbar jag på att föra över bilderna, vilket kommer att ta ett tag eftersom min kamera inte vill fungera med min dator. Så går det när man köper ett nytt operativsystem förtidigt. Inget fungerar som det ska. Mitt office är speciellt kasst. Jag fick ladda ner openoffice för att kunna fixa en adressbok. Har ni någonsin försökt jobba med ett excel som stänger ner så fort man klickar på högerknappen på musen?
Och jag borde egentligen gå ner till tvätten istället för att sitta här och tönta.
Melbourne
Och för övrigt har jag åkt till Melbourne för att titta på tennis! Vi hörs på lördag!
Gissa vem som fyller år idag!
Ha den äran idag, ha den äran idag, ha den äran kära Anna, ha den äran idag!
Före alkoholintag
Efter alkoholintag
And also,
I will ask for nothing
nothing in this life
I will ask for nothing
give me everlasting life
Före alkoholintag
Efter alkoholintag
And also,
I will ask for nothing
nothing in this life
I will ask for nothing
give me everlasting life
Mmmm massa presenter!
Mmmm, tyrkisk peber! Mums.
Har fått två paket hemifrån famlijen idag. Ett fick jag i morse, som innehöll födelsedagspresenter och ett försenat julklappspaket som jag borde fått för jättelängesen.
Vi har gott och trott att det fastnat i tullen eftersom de inte skrev exakt vad det var i paketet och vi tänkte att de kanske var tjinkiga. Men istället var det så att de hade skickat paketet till posten och ville att jag skulle gå och hämta ut det där. Men inte hade de skickat någon lapp inte. Fick en påminelse idag så glatt gick jag dit. Hade gått redan den 27/12 om de inte slarvat bort den första lappen. Men det förvånar mig inte alls. Två gånger har jag hittat post till mig på gården och inte i brevlådan. De måste ha en brevbärare som inte gillar mig.
I julklappen fick jag tyrkisk peber och pulversås. Lucas fick ett paket som jag vet innehåller marabou choklad.
I födelsedagspresenten som jag redan smygöppnat fick jag en massa fina kläder, turkisk peber och en DVD med Vad blir det för mat? Hur fint som helst. Tack Sara och ni andra!
Har fått två paket hemifrån famlijen idag. Ett fick jag i morse, som innehöll födelsedagspresenter och ett försenat julklappspaket som jag borde fått för jättelängesen.
Vi har gott och trott att det fastnat i tullen eftersom de inte skrev exakt vad det var i paketet och vi tänkte att de kanske var tjinkiga. Men istället var det så att de hade skickat paketet till posten och ville att jag skulle gå och hämta ut det där. Men inte hade de skickat någon lapp inte. Fick en påminelse idag så glatt gick jag dit. Hade gått redan den 27/12 om de inte slarvat bort den första lappen. Men det förvånar mig inte alls. Två gånger har jag hittat post till mig på gården och inte i brevlådan. De måste ha en brevbärare som inte gillar mig.
I julklappen fick jag tyrkisk peber och pulversås. Lucas fick ett paket som jag vet innehåller marabou choklad.
I födelsedagspresenten som jag redan smygöppnat fick jag en massa fina kläder, turkisk peber och en DVD med Vad blir det för mat? Hur fint som helst. Tack Sara och ni andra!
Uppdatering
Vi gick aldrig till MCA. Vi gick och åt japanskt till lunch, sen var vi så mätta att vi åkte hem istället. Det tog timmar innan vi var hungriga igen.
Nu sitter jag och är sur på CSN som inte bestämmer när jag ska få mina pengar
Nu sitter jag och är sur på CSN som inte bestämmer när jag ska få mina pengar
Ut, ut, ut!
Hör och häpna allihopa! jag ska faktiskt gå utanför dörren idag. Jag ska ta på mig mina och skor och ta min väska och åka in till stan!! otroligt men sant. Jag ska gå till the MCA - Museeum of Contempory Art och titta på utställning! spännande!
Jag ska också gå till Market city och kolla om jag kan hitta ett par nya partyskor till min födelsedagsfest.
Jag ska också gå till Market city och kolla om jag kan hitta ett par nya partyskor till min födelsedagsfest.
The Buffy Revival
Jag har de senaste dagarna återupptäckt Buffy - The Vampire Slayer. Hur fint som helst. Såg bland annat Storyteller idag. Det avsnittet är ett av mina absoluta favoriter. Det beror mest på att jag älskar Andrew, och det avsnittet handlar mest om honom. Andrew är jättenördig och pga det jätterolig. Han kör referenser till både det ena och det andra som harry potter och star wars bland annat. Jobbar på sjunde säsongen, men tar nog en sväng med den andra säsongen när jag är klar med denna. Det är nog den jag har sett minst. Gillar inte Angel som Angelus. Men jag gillar inte Angel särskilt mycket alls. Jag har alltid varit ett Spike-fan. Dessutom var serien Angel väldigt dålig för det mesta. Särskilt i slutet. Jag slutade titta ungefär när Angels son kom tillbaka "från en annan dimension" som 14-åring dagen efter han fötts (och blivit tagen till ovan nämnda dimension).
Nej, nu ska jag titta på ett avsnitt till innan jag tar tag i mig själv och skriver en dialog mellan tre karaktärer som jag smidigt nog kallat X, Y och jo ni gissade rätt; Z. X är mittenkaraktären. Han är den coola killen i skolan och spelar gitarr i ett band. Y är lite kär i honom men gillar honom för att han spelar bra och sånt. Y är smart men lite annorlunda. Z är den "blonda" tjejen som är mkt popular och gillar X för att han är populär och rätt snygg. Gissa vem som vinner...
Nej, nu ska jag titta på ett avsnitt till innan jag tar tag i mig själv och skriver en dialog mellan tre karaktärer som jag smidigt nog kallat X, Y och jo ni gissade rätt; Z. X är mittenkaraktären. Han är den coola killen i skolan och spelar gitarr i ett band. Y är lite kär i honom men gillar honom för att han spelar bra och sånt. Y är smart men lite annorlunda. Z är den "blonda" tjejen som är mkt popular och gillar X för att han är populär och rätt snygg. Gissa vem som vinner...
Anna the fanatic jens lekman stalker
Jaha, då var det dags att dra till Melbourne och förvandlas till Anna "the fanatic jens lekman stalker".
Fast å andra sidan funderar vi faktiskt på allvar på att åka till Melbourne på roadtrip någongång nu i januari, om Lucas kan fixa lite ledigt. Om några dagar börjar Australian Open och det hade faktiskt varit lite kul att åka dit och se en match. Men mest åker vi för att köra längs "The great ocean road" som leder till Melbourne från Sydney och se fina saker. Vi får se hur det går. Att gå och se en match kostar $100 eller ungefär 600kr. Det är lite mycket för att sitta och svettas i solen en halv dag.
Fast å andra sidan funderar vi faktiskt på allvar på att åka till Melbourne på roadtrip någongång nu i januari, om Lucas kan fixa lite ledigt. Om några dagar börjar Australian Open och det hade faktiskt varit lite kul att åka dit och se en match. Men mest åker vi för att köra längs "The great ocean road" som leder till Melbourne från Sydney och se fina saker. Vi får se hur det går. Att gå och se en match kostar $100 eller ungefär 600kr. Det är lite mycket för att sitta och svettas i solen en halv dag.
Födelsedagspresenter önskas
Igår ringde min mamma och frågade vad jag ville ha i födelsedagspresent. Jag kom inte på så mycket som man kan skicka per post. Jag sade mest H&M kläder och annat sådant. En mer orealistisk önskelista:
Annars önskar jag också att skoaffärerna här börjar sälja snyggare skor och att jag hittar en lägenhet med balkong eller annan uteplats. Nu ska jag äta nätmelon och päron till frukost!
- Kebabpizza med vitlöksås och extra mycket pizzasallad.
- Ostmackor
- Bröd från Pågens
- Farmors lax
- Pappas goda soppor
Annars önskar jag också att skoaffärerna här börjar sälja snyggare skor och att jag hittar en lägenhet med balkong eller annan uteplats. Nu ska jag äta nätmelon och päron till frukost!
Buljong
På spisen står hemmagjord buljong och bubblar. Jag är galen. Vem pallar göra egen grönsaksbuljong? Jag tydligen. Så går det när man läser för många kokböcker om soppor. Jag är galen i soppor. Med denna kommer jag nog att försöka göra en vitlök och bröd soppa, för jag har en massa brödkanter över sen jag gjorde smörgåstårta häromdagen. Annars ska jag gå till posten och maila visumansökan och sen måste jag ta tag i mig själv och fixa lite skolarbete för min svenska kurs.
