självcensurering
Det är fredag. Och jag sitter och lyssnar på musik. Oftast blir det TAW. Jag har tänkt länge att jag ska skriva en serie inlägg om konserter jag minns. Det förra var det första. Förhoppningsvis blir det fler.
Kentinlägget är något censurerat, eller snarare det finns mer om den sommaren jag skulle kunna berätta men som jag känner att vissa personer inte behöver veta. Vanligtvis brukar jag censurera mig själv till den grad att jag inte skriver något som jag tycker att det är konstigt att farmor och farfar läser (de läser ofta). Den här gången är det andra som jag tycker kan hållas ovetande.
Förresten så kommer jag ihåg min andra och än så länge sista Tomas Andersson Wij konsert. Det var i Malmö på malmöfestivalen. Jag sprang ensam ner från Julias lägenhet och stod ensam och hade trevligt. Det är ingen annan jag känner som gillar honom.
Kentinlägget är något censurerat, eller snarare det finns mer om den sommaren jag skulle kunna berätta men som jag känner att vissa personer inte behöver veta. Vanligtvis brukar jag censurera mig själv till den grad att jag inte skriver något som jag tycker att det är konstigt att farmor och farfar läser (de läser ofta). Den här gången är det andra som jag tycker kan hållas ovetande.
Förresten så kommer jag ihåg min andra och än så länge sista Tomas Andersson Wij konsert. Det var i Malmö på malmöfestivalen. Jag sprang ensam ner från Julias lägenhet och stod ensam och hade trevligt. Det är ingen annan jag känner som gillar honom.
Kommentarer
Trackback
